And it seems like I've got to travel on.

Det var länge sedan orden föll på plats. Jag antar att jag har haft fullt upp med livet.

Och medan allt har landat på sin rätta plats växte insikten om att strävan efter att alltid vara på väg någon annanstans faktiskt har lagt sig. För aldrig förr har Sverige och hemland varit så rätt. Det är lustigt att känslan över att alltid vilja åka har övergått till att hemma är bra. Att det faktiskt inte behöver vara mer än så. Jag trivs i vinterland och i tryggheten som vilar i staden. Med stunden och med den kärlek som värmer i kylande tid.

Samtidigt vet jag att det är dags. Nya investeringar som leder till en framtid jag alltid sett framför mig. Nya resor och destinationer som ger erfarenhet, vidgar perspektiv och skakar om en inrutad verklighet.

Jag lämnar den här platsen för ett tag men jag lämnar inte dig. Jag lämnar snöklädda hustak och dova färger för att sedan komma tillbaka. För att sedan faktiskt vilja komma hem.